Idag var det begravning för Ericas mamma Gunilla som nu somnat in efter en lång tids kämpande mot sin cancer. Satt med Ericas lilla Arvis i knät nästan hela tiden och han var så duktig, som att han förstog att det var dags att sitta still och vara tyst. Så söt så :)
Begravningar är alltid jobbiga och det räcker med att höra första stråfen av blott en dag så sprutar tårarna. Konstigt det där vad vissa "låtar" har för inverkan på humöret och känslorna.
När jag kom hem hade min älskling städat nästan hela huset! Underbart!
Nu ska jag snart börja med lördagsmiddagen som nog får bli potatisgratäng, en god köttbit och pepparsås. Yummy!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar