Med vissa vänner tror jag verkligen att det är så. Man behöver varken ses eller höras särskilt ofta för att det ska kännas "precis som vanligt" när man väl ses.
Idag var jag hemma hos en sådan vän, man känner sig alltid så välkommen i deras hem. Var där mycket under högstadiet då vi umgicks mest och även under gymnasietiden.Och det kändes nästan som igår samtidgt som det känns så avlägset. Mysigt var det i alla fall att få prata och uppdatera varandra på vad som händer i livet :) Hon var såklart vldigt nyfiken på att träffa Nikki oxå.
Som vanligt säger man att det inte får dröja så länge till nästa gång men ändå brukar det tyvärr göra det. Får se om vi kan bättra oss och ses lite oftare för jag trivs så bra tillsammans med min Helen. Det är så mysigt för hon är nog den enda som aldrig kallar mig Emmelie, för henne är jag Empan helt enkelt. Alltid varit så. Kommer troligen alltid vara så :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar